Skenet bedrar
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Wooooohhhh dramatisk rubrik.
Tror ni att det går att bedömma vilken livsåskåding folk har utifrån yttre attributer, hur den ser ut, vad den säger och gör?
Hur ser en ateist ut? En kristen? En Marxist?
Känner ni till några typiska stereotypa drag som ni förknippar med en viss grupp?
Jag har ett guldkors om halsen men vet många som bär kors utan att vara det minsta troende så det säger egentligen inte så mycket. Kors var ju ett ganska populärt attribut för några år sedan.
De ortodoxa religiösa grupperna utmärker ju sig i kläder och liknande men annars så har jag svårt att tro att man kan se det på utsidan.
Däremot har jag en förutfattad mening när det gäller politik. Jag tror att högerinriktade är mer benägna att klä sig "dyrt" och flott medans vänster är mer jeansnissar.
Detta är förmodligen inte sant men så ser jag det framför mig
/Maria
#1 Så tänker jag också kring höger och vänster, men det är väl i regel så, borgare försöker vara flotta och klättra uppåt medan socialister är stolta över sin enkla arbetartillhörighet och klär sig därefter.
men annars så har jag svårt att tro att man kan se det på utsidan.
Hade en vän i gymnasiet som påstod sig kunna se om någon var religiös genom att titta på deras ögon. Jag frågade honom vad han tittade efter. Han svarade något i stil med "Ne men religiösa människor tittar liksom bortom det materiella, de är inte lika närvarande" hahaha. Tror inte på det själv, han var lite knepig.
#2 Jag har en djupt troende arbetskamrat men han har nog de vassaste ögon jag har sett
Jag tror som du, att det absolut inte går att se på utsidan.
Jag har skrivit det någon annanstans men jag har alltid tyckt att Usama Bin Laden hade så vackra ögon.
/Maria
Minsann, Kristet ;) det är gamla bekanta från Sundsvall det.
#3 Jaa Usama såg egentligen ut som en riktigt snäll farbror. Snälla ögon och tomteskägg 
#4 Jasså? Känner du dem? 
#4 Javisst; eller kände - det är många, långa år sedan vi rumlade runt i samma kretsar. De sjunger om en del Sundsvalls"kändisar" - Tommy och Moffegreven t.ex.
Lyssnade redan innan de formade Kristet. Då hette de The Great Unclean.
De har släppt en del kultstämplade filmer också, under namnet Mondo Gnarp.
#6 Ahaa! Intressant! Har inte lyssnat så mycket själv, några kompisar var fans ett tag. Tyckte namnet passade oerhört bra för tråden 
Tommy tommy har jag hört minns jag. Intressant att det är verkliga personer, hade jag ingen aning om.
Ja när det gäller Antroposofer är det skitlätt. De framlever sina dagar i yllestrumpor och hemstickat och hemfärgat. Deras hem är målat med vattenfärger på kalk och det enda som finns att läsa har Rudolf Steiner som författare. TV är bannat och så även datorer och all annan modern teknologi.
All mat ska helst vara biodynamisk/vegetarisk och annat ska heta Welleda (champo, tandkräm) för att vara PC. Medicin bör vara homeopatisk.Brödet ska vara från Saltå Kvarn och grönsakerna ska helst vara mjölksyrade.
De framlever sina liv med att försöka framstå som väldigt "andliga" och de flesta jag lärt känna har svåra problem med markkontakten.
Min slutsats;
Hur andliga de än försöker framstå så är dem de mest ytliga människor jag lnågonsin har lärt känna. Alltt sitter i det yttre - med "rätt" kläder och "rätt" mat.
Dessutom är dem förtvilvlat osexiga. Kan bara beklaga männen i dessa kretsar… deras kvinnor ser bokstavligen ut som yllefiltar… 
# 2 Vad är det som säger att socialister har enkla arbeten och klär sig enkelt? Inom vänstern finnsdet många högutbildade dvs med universitetsutbildning. Jag har själv träffat flera av dem.
Annars så vet jag att under 70-talet så var det palestinasjal. näbbstövlar och runda glasögon som utmärkte socialister
#9 Absolut, men sedan finns det en arbetaridentitet som är nära förknippad med vänstern, särskilt den så kallade "extremvänstern". I sådana kretsar kan man t.ex. peka och slänga blickar på så kallade "kostymnissar" på stan. I kretsar starkt präglade av marx och marxistiskt tänkande är samhället klart differentierat i två läger, bourgeoisie och proletariat och allt som anses vara borgerlig kultur är fult och något man vill ta avstånd från. Ofta visar det sig i klädseln förstås.
# 10 Så det var därför som ledaren inom det numera kallade KP hade mörk kostym och vit skjorta och slips på 1:a maj?
#11 Men var i mina inlägg inläser du att alla prompt, i alla lägen skulle klä sig så?
Jag talar om vissa kulturer, vissa tendenser. Och om ledaren för kommuistiska partiet valde att ha kostym 1 maj så säger det väl ingenting om hur denne vanligtvis går klädd, utan snarare kanske att denne valde att klä upp sig för 1 maj som är en speciell dag för vänstern.
Det är klart att i den marxistiska mentaliteten finns ett behov av att distansiera sig från den "borgerliga kulturen" och jag har fått för mig att det ger sig uttryck i klädseln. Jag har i alla fall fördommar om hur en MUFare ser ut och hur en KPare ser ut. Men jag kan ha en skev bild och generalisera alltför mycket.
Detta är den bilden jag har fått men du har säkert andra erfarenheter och säkert mer insiktsfulla sånna.
Min far var vänster han hade vardagskläder hemma men aldrig att han skulle ha gått till affären en söndag utan slips. Eller att åka in till stan utan kostym.
När jag gick på skola i Göteborg så fanns det så många som stod vänster om sig själva som såg vänster ut, men det var allt de gjorde, just att se vänster ut.
När jag gick på skola i Göteborg så fanns det så många som stod vänster om sig själva som såg vänster ut, men det var allt de gjorde, just att se vänster ut.
Intressant iaktagelse. SÅ kan det nog vara i många fall. Det går ju aldrig att direkt kategorisera någon med hjälp av hur den ser ut, går går det ju men sen är frågan hur giltig iaktagelsen blir. Förmodligen inte särskilt.
När jag gick på Hvitfeldska i Göteborg (100 år sedan) så klädde jag mig i palestinasjal och näbbstövlar i ren protest mot snobberiet på skolan. Jag tror t.om jag hade någon VPKnål på kragen.
Jag hade egentligen noll koll på politik utan som sagt så var det mer en protest.
Så visst signalerar kläder någonting men inte alltid vad man tror.
/Maria
#15
Ja huvaligen det 70-talet försöker jag förtränga. Palestinasjalar och näbbstövlar leder tankarna vidare till rödstrumpor och BH-bränning (men de hade väl aldrig röda strumpor på sig bokstavligen?).
Själv valde jag glamrocksvägen och körde platådojjor och glitter - i ren protest mot tråket
Själv är jag också lite vänster men när jag ser dem som demonstrerar och som sägs vara vänster så undrar jag alltid om de måste klä sig på det sättet de gör?
#17 Att använda sig av yttre symbolik för att signalera identitet är väl något mänskligt. Det är väl nära knutet till stolthet skulle jag tro, vilket jag ser som en positiv drivkraft. Det är väl inte bara politisk identitet människor vill signalera genom val av klädsel, smycken, pins osv. Även religiös identitet eller etnisk identitet. Inte konstigare än att någon väljer att ha ett krucifix kring halsen eller en tröja med sin nations flagga.
Det är klart att man inte måste men varför skulle man inte göra det om man är stolt och det får en att må bra?
#18
INstämmer
tror mig också ha noterat att klädval är en generationsfråga. Kom på det en gång när gubben stod och snackade med grannen. Båda 50-talister och båda klädda i jeans och jeansjacka. Det var den "uniformen" som gällde för alla som var tonåringar/unga på 70-talet och vi verkar inte vilja skiljas från dessa blåkläder hur gamla vi än blir (ja jag var också en av dem som läg på rygg i provrummet för att få upp dragkedjan) jag vågar lova att ser man någon i fullständig jeansmundering så är det en som närmar sig pension med stormsteg 

ett annat exempel på detta är alla beiga äldre damer… Inget ont om äldre damer, men vad är det för fel på kläder med färg?
#19 Kom på det en gång när gubben stod och snackade med grannen. Båda 50-talister och båda klädda i jeans och jeansjacka. Det var den "uniformen" som gällde för alla som var tonåringar/unga på 70-talet
Nej vad roligt hehe! Jaa men ack så snyggt, för att inte tala om frisyrerna.
#20
Frisyrerna?! 
#21 Nu svammlar jag och är extremt otydlig haha. Jag skriver om 70-tals modet. Men det är väldigt långsökt om man ser till ditt inlägg ser jag nu. Dumma jag.
#22
aha okej. Frisyrmodet var långhårigt. Beatles började lite moderat på 60-talet med håret ner till öronen. PÅ 70-talet tog man steget längre och det blev minst axellångt. Vi talar om mansfolk nu alltså… De enda som har slagit det var hård- och pudelrockarna på 80-talet 
PÅ 70-talet tog man steget längre och det blev minst axellångt.
Riktigt snyggt! Jag vet dock inte om jag håller med dig gällande pudelrockarna, jag gillar i och för sig sminket vissa använde sig av men håret är mindrebra i mitt tycke.
Det ska vara naturligt fluff! Inte "hej jag förbrukade en hel hårspraysflaska i morse".
Jag gillar 70 tala kvinnofrisryrer också, that 70's show tänker jag på, men de kanske inte är så representativa, du har förmodligen bättre koll.
#24
Jodå 70´s show har prickat in både kläder, frisyrer och inredning mitt i prick. så även bilden du länkar till. 