I den internationella webtidningen Salon publicerades under föregående år en artikel som drar kopplingar mellan hög andel ickereligiösa samt ateister och hög statistisk i psykisk hälsa och välbefinnande. Se källa: http://www.salon.com/2015/08/17/the_8_most_atheist_friendly_countries_in_the_world/. Artikeln är skriven av Amanda Marcotte.

Intressant är att Sverige och Danmark nämns som top 2 av länder världen över som statistiskt har låg andel människor involverade i religiösa institutioner och har höga score i fråga om lycka och välbefinnande. Norge nämns som top 6. Detta är väl på ett sätt en del av den hype som nordeuropa fått under de senaste åren. 

Nu kan det vara så att jag som stolt Skandinav och  stark ateist suger åt mig detta som en svamp och sträcker lite på mig och följande förklaring till sambandet mellan ateism, lycka och välbefinnande är dessutom barnsligt enkel. Jag anser trots detta att det kan finnas en viss sanning i dessa resonemang:

'Folk tenderar att se till religion i lägre grad när de har lägre anspråk, å ena sidan, men det kan också vara så att ateism florerar i nationer där folk visar på höga nivåer av engagemang för en socialt rättvis regering och delade ekonomiska tillgångar. Om du har tilltro till din nation och dina medborgare så kan tilltron till religionen därtill verka ganska meningslös' (Se artikel, min översättning)   

Vidare diskuterar Marcotte sambandet mellan sociala strukturer och ateism och menar att det är lättare att vara uttalad ateist i ett land där religionen spelar så liten roll (vilket å ena sidan kan verka självklart men å andra sidan belyser ett viktigt faktum med tanke på förföljelser pga. religiös tillhörighet):  

'Vid första anblick är det inte helt självklart varför en stor andel icketroende i ett land skulle göra livet bättre för ateister, men exemplet med Sverige och Danmark visar varför detta är sant. När icketro eller rakt av ateism är omfattande kan ateister leva sina liv fria från rädslan att deras brist på tro ska göra att människor omkring dem misstror, hatar eller diskriminerar dem. Dessa två länder. inom vilka endast 17% och 18%, respektive, av befolkningen anser religion vara viktigt, har blivit ikoner för sekulära värden för resten av världen' (Se artikel, min översättning)   

'Genomsnittsdansken eller svensken tänker helt enkelt inte särskilt mycket kring religion; i dessa två kulturer, har religion i stort vart begränsat till en ceremoniell roll. För den typiske ateisten som vill ha en julgran utan bördan att behöva tro på jungfrufödsel, så passar den danska och svenska attityden som en mysig tröja'  (Se artikel, min översättning)   

Intressant och lite uppfriskande artikel min mening. Vad tycker ni vänner?