Jag tror att du har hittat rätt forum Huygens. Om du driver på det bra, så kanske du så småningom kan göra det till ditt eget.

Hursomhelst svarade jag annat, eftersom din definition är alldeles för tunn. Vi känner ju redan till att i den fysiska verkligheten förekommer interaktioner som till sin natur skiljer sig från elementarpartiklarna. De som är allra enklast att se av de interaktionerna har vi inte lyckats förklara, så jag gissar att det kan vara ännu svårare att förklara interaktionerna som vi inte kan mäta och väga.

Vi kan i alla fall sluta oss till att tanken är icke-materiell, även om den kräver interaktion av de grundläggande partiklarna, såväl de vi känner till som de vi ännu inte har upptäckt. Fantasin, tanken, och tron, på vilken religion bygger, liksom politik och en hel del annat, hör till verkligheten, men är inte del av de där grundläggande partiklarna.

Om vi ska definiera dem som fysiska eller icke-fysiska är väl en fråga om vad man menar med begreppen. Alla såna frågor kommer in på semantik förr eller senare.

#1 De saker du nämner som icke-materiella är en funktion av våra hjärnor som i sig själva är massa. De är en funktion av fysiken och jag tror inte riktigt att det är just det TS är ute efter.

Min teori är att TS syftar på en ickefysisk verklighet i stil med en slags "övernaturlighet" eller parallella universum. Eller hur är det du menar mer exakt, TS? Svårt att spekulera i exakt definition.

#1 "Fantasin, tanken och tron… politiken…", dom sakerna kan ses som resultat av den fysiska verkligheten. Ungefär som att en motorcykel inte innehåller "fart", men får fart, som ett resultat av dom olika delarna i motorcykeln, när den körs av en motorcykelförare. Farten är inte en grej i sej själv, utan ett resultat av annat, mer fysiskt.

Kan du specificera dina interaktioner som "skiljer sej från elementarpartiklarna"?

.

Mer generellt, om det finns en ickefysisk verklighet, kan vi bevisa att den ickefysiska verkligheten existerar?

#1 Intressant! Tänker du att dessa interaktioner kan kartläggas av vetenskapen på sikt? Kan vi förstå dessa med vår mänskliga kapacitet?

#3 Som sagt, interaktioner…

#4 Det är ganska troligt att vi kommer att få större inblick i dem, men någon fullständig kunskap om Universum tror jag inte riktigt på.

Med tanke på din historik #0 så är du möjligtvis välkommen att spamma andra fora.

Tips: återuppliva "konspirationsteorier i fokus"

Den sajten är avsiktligt dödad.

Svarade annat.

Det är inte "bara" elementarpartiklar. Det är en förskräcklig massa tomrum också. Eller vibrerande strängar.

Och jag tror vi har en bit kvar till någon fullständig förståelse av universum.😎 Men det går.

(Eller så är det ett spel. )

Ja i "min värld" så tror jag det…😇

#6 En helt otroligt onödig & meningslös kommentar. Jösses! Jättekul att racka ner eller? Sabla barnsligheter!!🤓

#7 Du måste må hemskt dåligt som är så fixerad med detta "hata Huygens". Kan inte någon ta bort Vallhunds jäddra blaj och mitt med??

#10 Synd att TS inte dödde med den, eller iaf fick internetförbud

Anmärkningsvärt sagt av en moderator. Sätter det standarden för den här nyöppnade sajten?

#10 Väldigt osmakligt.

#14 Då ska jag aldrig mer skriva här inne! Med en sådan Medarbetare! Fy för faen! Är du 12 år eller????😮

Finns saker som jag håller med dig om i annat men nu tycker jag inte om dig alls över huvud taget längre! Skitungefasoner med detta mobbande!!😟

Tack för mig!!🤮

#14 En sådant inlägg som #10  är väl knappast så lyckat som en "come back" för sidan.

Varför inte bara blockera i stället för att önska livet ur folk på ett öppet forum som man dessutom är Medarbetare på

#14 Att inte hålla med någon är helt ok, (t.o.m. att vara fruktansvärt trött på någon) men att du som Medarbetare önskar att TS "dödde", (även om du inte menar det bokstavligt), är långt bortanför vad som kan accepteras, och det vet ju du också.

Sedan spelar det ingen roll om sidan är ny, gammal eller bara återuppväckt.

(Utgår ifrån att sajtvärden tar tag i saken och rensar i tråden.)

Jag tar till mig av er kritik o medger att jag inte uttryckte mig speciellt diplomatiskt.

#18 Det händer lite då och då att du är otaktisk i ordvalet.

#19 Tack för påminnelsen, jag skall försöka bättra mig.

#20 Blir glad att höra detta, för det är så synd att du gör så här. Du förlorar på det själv. Jag blir så arg att jag vill vara elak & det förlorar jag också på…Tack Vallis!

#20 👍

Vad gäller stabben på sidan och uppförandekod. Se ny tråd!

Tråden kanske utvecklade sej annorlunda än vad jag trodde, så jag har tvekat lite om jag skulle ta upp nästa del här eller om jag istället skulle skapa en ny tråd.

Jag har dock bestämt mej för att lägga fortsättningen i den här tråden. Kanske är det inte rätt, framtiden får utvisa saken i så fall.

.

Frågan är vad det finns för bevis för existensen av en ickefysisk verklighet?

Man kan hitta lite olika bevis eller indikationer på att något mer verkar finnas än den synbara världen. En av förespråkarna för existensen av ett "någonting" utöver den kända fysiska världen är biologen Rupert Sheldrake.

Över åren har Sheldrake gett en mängd sådana bevis och tyvärr har forskarvärlden varit negativ till att verifiera bevisen, på samma sätt som det under 1900-talet fanns en rädsla inom forskarvärlden, för att verifiera existensen av klardrömmar.

Sheldrake förespråkar existensen av morfisk resonans, formbildande fält.

.

Ett av Sheldrakes förslag till experiment för att fastställa om det finns ett någonting utöver det fysiska, är att undersöka kristallisering av nytillverkade kemikalier.

Sheldrake föreslog på 1980-talet att man skulle utföra experiment med kristallisering för att undersöka fenomenet, där ett nyskapat ämne verkar kristalliseras lättare, ju fler gånger ämnet kristalliserats i laboratorium.

"If you make a new compound and crystallize it, there won't be a morphic field for it the first time. Therefore, it may be very difficult to crystallize; you have to wait for a morphic field to emerge.

The second time, however, even if you do this somewhere else in the world, there will be an influence from the first crystallization, and it should crystallize a bit more easily. The third time there will be an influence from the first and second, and so on. There will be a cumulative influence from previous crystals, so it should get easier and easier to crystallize the more often you crystallize it.

And, in fact, this is exactly what does happen. Synthetic chemists find that new compounds are generally very difficult to crystallize. As time goes on, they generally get easier to crystallize all over the world."

.

Det finns en föreläsning från 2013 där Sheldrake pratar om kristallisering i ca 4 minuter, med start från 30:18.

Sheldrake har också påpekat att inlärda nya beteenden hos djur (fåglar, råttor, apor) lättare sprider sej till ny artfränder, ju fler djur av en viss art som lärt sej det nya beteendet (se t ex den senare delen i videoföreläsningen).

Lärandet hos djur sprider sej även mellan kontinenter, trots att djuren inte träffas och därmed saknar möjlighet att lära andra artfränder, t ex via lära-genom-att-se.

Sheldrake är ganska stollig, och inget av det du skriver är sant så klart. 

Men även om han skulle  ha rätt som sina morfiska fält (det har han inte), varför skulle de behöva vara icke-fysiska?

Ser att en del tror att vi kan få fullständig kunskap om universum. Själv är jag tveksam och kommer att tänka på den brittiske filosofen Colin Mcginns påpekanden om att även den mänskliga hjärnan måste ha sina begränsningar i kapacitet. Våra hjärnors gränser är inte verklighetens gränser.

Men vem vet vad framtiden har i sitt sköte!

#26 "Ser att en del tror att vi kan få fullständig kunskap om universum."

Hur ser du det?

"Våra hjärnors gränser är inte verklighetens gränser."

Hur vet  du det? Om det finns en gräns för vad vi kan uppfatta kan vi troligtvis inte uppfatta den gränser. 

En del tror tydligen att de har fullständig kunskap om hjärnans begränsningar.

#27 "Hur ser du det?"

Inlägg 8.

Bakgrunden till Colin McGinns tankar om hjärnans begränsningar är bland annat att vi än så länge inte kan förklara hur vårt medvetande uppstår. Kanske detta och en del annat, inklusive en del som rör universum, förblir olöst.

Jag påstår inte att jag har fullständig kunskap om hjärnans begränsningar, om mitt inlägg gav intryck av det. Men jag tror att McGinn har en poäng i att vi inte riktigt vill medge att även människohjärnan måste ha sina begränsningar.

Men åter: Vi får se vad framtiden har i sitt sköte. Kanske kommer något som kullkastar dessa tankar, det är jag helt öppen för.

Sheldrake tar upp flera experiment och exempel från vardagen som pekar på att något måste existera utöver det fysiska.

Ett sådant omfattande experiment handlar om ifall telepati existerar.

.

Sheldrake låter videofilma sina försökspersoner som var och en uppgivit namn på
4 vänner. En dator väljer slumpmässigt ut en vän som ombeds ringa upp försökspersonen. Vännen ringer samtalet.

Försökspersonen får då en förfrågan från datorn, som ber personen gissa vilken vän som ringer. När försökspersonen gissat vännens namn, plockar försökspersonen upp telefonluren, samtalet kopplas fram och försökspersonen får prata med sin vän.

Chansen att slumpmässigt gissa rätt vän, är 1 av 4, vilket är lika med 25 %.

I dom experiment professor Sheldrake utfört har försökspersonerna lyckats till
45 % och med större statistisk signifikans än vad CERN har säkerställt detekteringen av Higgspartikeln. Se föreläsningen från 1:04:30 (2 min).

.

När Sheldrake föreslår till andra forskare att upprepa hans experiment, blir dessa forskare ofta bleka om nosen.

I synnerhet forskare från USA blir stela av skräck och färgen viker från deras ansikten, då dom befarar att deras forskarkarriärer kan vara över ifall forskarna blir assoccierade med telepatiexperiment.

Så stort är det sociala stigmat.

.

Det gör även att Dawkins hållning blir märklig, då Dawkins säger att han inte ens vill diskutera bevisen, och Dawkins hamnar i ett väldigt ovetenskapligt sken. Tänk er själva att Dawkins var domare i en domstol och godtyckligt vägrade låta vissa bevis nämnas under rättegången, som var i strid med hans förutfattade mening.

Vem kan i så fall räkna med en rättvis rättegång om bevisen inte får nämnas?

Någon/några verkar ha roat sig med att systematiskt rösta bort mina inlägg i tråden, tröttsamt.

En intressant aspekt med Sheldrakes arbete är att han utför många olika experiment som visar på existensen av en ickefysisk verklighet. Dom flesta äldre forskare föredrar annars att ta en administrativ post när dom närmar sej 50 år. Sheldrake har dessutom förslag på ett antal mer långtgående experiment som kräver samarbete med flera forskare.

Den intresserade läsaren kan hitta exempel på nätet i dom videoföreläsningar Sheldrake gett.

Hittills har den etablerade vetenskapen ställt sej kallsinning till att utföra eller återupprepa samt verifiera Sheldrakes experiment, trots att många av Sheldrakes experiment är relativt lätta att genomföra, som telefonexperimentet jag nämnt i det tidigare inlägget.

.

Det finns även forskare som blir skrämda av eller blir bleka i ansiktena vid tanken på att ett återupprepat experiment verkligen bekräftar Sheldrakes resultat. Då den etablerade vetenskapen saknar förklaring, kan det också innebära slutet på dessa forskares karriärer, om inga större grupper av forskare bekräftar samma sak och når en positiv konsensus.

.

Vidare är det intressant att både människor och grupper av djur uppvisar beteenden som pekar på existensen av en ickefysisk verklighet.

Från 1970-talet och framåt kan man börja hitta dokumentärfilmer om dessa sammanlänkade djurbeetenden. Låt oss titta på några riktigt gamla exempel där forskare kunnat bekräfta existensen av en ickefysisk verklighet och där sedan forskningsresultaten avstannat eller låtits falla i glömska.

.

Låt oss titta på mellaneuropeiska blåmesar.

Fram till 1950-talet var kapsylen på brittiska mjölkflaskor gjord i styv papp. År 1921 började blåmesarna i Storbritannien rycka av pappkapsylerna från mjölkflaskor i Southampton. Blåmesarna ville komma åt gräddproppen som satt överst i mjölkflaskorna.

Blåmesar håller sej ofta inom lokalt små områden. Men ändå började fenomenet med blåmesar som ryckte kapsylerna av mjölkflaskor dyka upp på geografiskt väldigt olika platser, över långa avstånd. Vid varje plats som fenomenet inträffade, spred sej sedan blåmesarnas beteende lokalt i allt större cirklar i bostadsområdena.

Nu det intressant.

Blåmesarnas beteende spred sej till övriga Europa, bl a till Holland och Skandinavien under 1930-talet. I Holland slutade mjölkleveranserna år 1940 pga kriget. Det skulle dröja ända till år 1948 innan mjölkleveranserna i Holland återupptogs.

En blåmes lever sällan mer än 3 år i det fria och håller sej i allmänhet inom ett lokalt avgränsat område. Det innebär att år 1948 fanns inga blåmesar kvar i Holland som kunde minnas att dom ryckt pappen av mjölkflaskor år 1940.

Ändå började alla blåmesar i Holland inom 1-2 år att rycka pappen av mjölkflaskorna efter att mjölklevereanserna återupptogs år 1948. Spridningen av beteendet skedde mycket snabbare än vad som hänt under 1920- och 1930-talen.

Det var som om det fanns ett kollektivt minne av ickefysisk natur hos dom holländska blåmesarna. Blåmesar heter bluetits på engelska och texten som beskriver fenomenet kan läsas här.

.

Den här texten blev lite lång, så jag tar nästa exempel i ett eget inlägg.

Enligt Rupert Sheldrakes teori om formresonans, borde råttor som lär sej ett nytt trick på ett ställe på Jorden, underlätta för andra råttor på andra ställen på Jorden att lära sej samma trick mycket fortare än vad dom första råttorna lärde sej tricket.

Kunskapen eller mönstret för råttorna att lära sej det nya beteendet måste i så fall finnas ickefysiskt lagrat.

.

Det är just vad som hänt med laboratorieråttor (Sheldrake, 5 min).

Råttor som tränats att ta sej ur en vattenlabyrint, lär sej allt fortare att hitta rätt väg ut ur labyrinten för varje ny generation av råttor som föds upp.

På 1920-talet kunde forskarna inte förklara fenomenet med dessa allt skickligare råttor. Kanske hade forskarna fött upp dom smartaste råttorna? Så forskarna började istället föda upp dom mest korkade och oskickliga råttorna i varje generation.

Ändå blev råttorna allt duktigare på att hitta vägen ur vattenlabyrinten för varje ny generation.

.

Forskare i Storbritannien och i Australien misstrodde resultaten och försökte därför genomföra samma experiment för att visa att råttorna inget lärt sej. Men tvärtemot forskarnas förväntningar började dom brittiska och australiska råttorna på samma nivå av förmåga, att ta sej ur vattenlabyrinten, som råttorna i det ursprungliga experimentet lämnat i sin sista generation.

Och dom brittiska och australiska råttorna blev sedan allt skickligare för varje generation. Vissa råttor lärde sej labyrinten efter ett eller två försök.

Var förmågan sparats kan den etablerade vetenskapen inte förklara. Samma sak med den sk Flynneffekten, som Sheldrake nämner efter att han pratat om experimentet med råttorna i vattenlabyrinten.

Jag har tidigare nämnt exemplet där nytillverkade syntetiska ämnen ofta är extremt svåra att kristallisera, kort tid efter att ämnet tillverkats för första gången. Det kan ta månader innan forskarna lyckas kristallisera ett nya ämnet. Men efter att ett nytt syntetiskt ämnet kristalliserats ett antal gånger, blir det allt lättare att kristallisera.

Ett ämne som krävt månader för att kristalliseras, tar efter ett antal lyckade kristalliseringar bara veckor på sej att kristalliseras, vid nya kristalliseringsförsök. Efter några år av olika tillfällen av att kristallisera ämnet, kan ämnet kristalliseras på bara några timmar, trots att forskarna använder samma metod, som i början krävde månader och massvis med försök för att få det syntetiska ämnet att kristalliseras.

.

Varför är forskarvärlden negativ till att utföra Sheldrakes föreslagna experiment med kristallisering av nya syntetiska ämnen?

Se #24

Den främsta orsaken kan vara att en forskare tillbringar 10-15 år innan denne utbildat sej klart och erhållit en position som forskare. Om då forskaren kommer fram till ett oförklarligt resultat och publicerar resultatet, kan forskarkarriären vara över på en dag.

Varför är det så?

En orsak är att den etablerade vetenskapen automatiskt anser att allt som går utanför den nuvarande paradigmen måste vara fel. En samling skeptiska professorer som anser att nya rön antingen är resultatet av ett 100 %-igt felaktigt experiment eller av en 100 %-igt korkad forskare, bryr sej inte om att undersöka resultatet och ännu mindre om att försöka verifiera resultatet.

Speciellt inte som den etablerade vetenskapen är 100 % säker på sin sak. Då blir det i allmänhet ingen granskning av oväntade rön.

.

Ett undantag är delvis Nobelpristagaren Dan Shechtmans upptäckt av kvasikristaller. Shechtman gav uppslag på så enkla experiment att andra forskare kunde undersöka saken i samma experiment där dom redan utförde annan kristallanalys.

Ändå tog det 30 år innan Shechtman fick ett erkännande och det fanns även professorer som antingen förbjöd sina forskare att undersöka existensen av kvasikristaller eller som kontaktade andra universitets forskningschefer och uppmanade dessa att stoppa alla försök att titta efter kvasikristaller.

Försöken att stoppa andra forskare från att undersöka Shechtmans nya rön, motiverades med att eventuella positiva resultat skulle förstöra dessa forskares karriärer och leda vetenskapen på villovägar.

Så stark var uppfattningen att inget nytt fanns utanför den etablerade vetenskapen. 100 % skepticism.

Tyvärr är skepticism meningslös då den stoppar utvecklingen och låser sej vid den innevarande situation, trots att nya obeservationer motsäger nomenklauturan. Att ställa frågor däremot, att ifrågasätta den rådande ordningen, är meningsfullt.

I efterhand har det framkommit att andra forskare på 1950-talet fick samma resultat som Shechtman fick på 1980-talet, men dom äldre forskarna vågade inte berätta om resultaten av rädsla för sina kollegors förlöjligande och hånfulla reaktioner, samt risken för utfrysning och avsked.

.

En annan forskare som upplevt rädslan hos forskare som gjort oförklarliga upptäckter är matematikern, fysikern, astronomen och dataexperten Jacques Vallée.

När Vallée på 1960-talet märkte skräcken och fasan hos forskare som uppmätt oförklarliga resultat och där Vallée föreslagit att resultaten skulle presenteras för professorn, insåg Vallée att något var allvarligt fel med rådande vetenskap.

Forskare, faktiskt hela forskargrupper, föredrog att så snabbt som möjligt förstöra sina experimentella resultat om resultaten stred mot den etablerade vetenskapen. Det fanns forskare som argsint frågade Vallée, varför dessa forskare skulle riskera sina forskarkarriärer som dom satsat så många år på.

Det var bättre att förstöra och mörka, mörka och förstöra oväntade forskningsresultat, än att riskera att alla universitet stängde portarna.

.

Låt oss se på ett roligt exempel med brevduvor i nästa inlägg.

Brevduvor.

Naturens mysterium.

Sheldrake tycker om experiment och har i alla år utfört alla möjliga enkla experiment, baserat på vanligt folks erfarenheter från verkligheten. När Sheldrake i början på 1990-talet redovisade sina resultat av experiment med brevduvor, hade dom brittiska universiteten stängt sina dörrar för honom och han sökte sej utomlands. Det skulle dröja flera år innan Sheldrake var välkommen tillbaka.

Det hindrade dock inte Sheldrake från att ta debatten om sina rön år 1993 i brittisk TV, A Glorious Accident. Det finns ett kort klipp med Sheldrake (10 min) om brevduvor, mot några andra forskare av skeptisk natur. Det är lite roligt att se hur dåligt pålästa dom andra forskarna är. Minst en äldre forskare vill helst förkasta ämnet och pratar förbi Sheldrake.

Sheldrake ger sej dock inte.

.

I korthet är Sheldrakes tes att brevduvor lyckas hitta hem till sitt duvslag med metoder som är helt okända för vetenskapen. För den som föredrar att läsa, är ämnet här, i en kort engelsk text från år 2006.

Ickefysisk förmåga.

Det sk magnetiska sinnet i duvors hjärnor ger ingen förklaring. Tänk dej själv att du släpps ner i ett landskap med enbart en kompass i näven och himlen är mulen. Hur hittar du hem? Du vet bara var vädersträcken är, men du saknar möjlighet att veta var på Jorden du befinner dej.

Ditt ev magnetiska sinne ger dej ingen hjälp.

Ändå kan brevduvor omedelbart vända flygriktning åt det håll där dom har sitt duvslag, på avstånd av 1000-tals km.

Någon annan okänd mekanism måste var verksam hos brevduvor. Man har även sövt duvor, transporterat duvor så dom inte veta var dom släpps ut i okänt landskap och placerat små magneter på huvudet av duvorna, som ändå lyckas hitta hem.

.

Brevduvornas förmåga kan bara förklaras med en ickefysisk förmåga som sträcker sej utanför det vi känner till idag, antingen via Sheldrakes formresonans eller med hjälp av ett sinne vi ej förstår.

Det är anmärkningsvärt att såpass få forskare vågat undersöka fenomenet med brevduvor noggrannare och djupare. Sheldrakes experiment från tidigt 1990-tal kostade i dagens penningvärde mindre än 30000 kr att utföra.

Rädslan för att förstöra sin forskarkarriär med ett positivt resultat som inte kan förklaras i termer av etablerad vetenskap är tydligen stor. Jag har inte riktigt hittat exempel på någon annan forskare som vågat gå ut offentligt och säga att denne upptäckte ett fenomen som saknar förklaring, än mindre någon forskare som vågar sej på en okonventionell förklaring kring brevduvors förmåga.

Likväl finns beviset där.