# Ateism Author: [Borttaget] Ordet ateism härstammar från den klassiska grekiskans "a" (icke, utan) "theos" (gud). Ateism kan delas in i två underkategorier stark (positiv) eller svag (negativ) ateism. Det kan vara en smula knepigt att förstå denna distinktion men den går att förklaras ganska enkelt med två korta satser. _Den negativa ateisten: tror inte \[att gud finns\]_ _Den positiva ateisten: tror \[att gud inte finns\]_ Så vad är skillnaden? Är det egentligen en skillnad på att tro att gud inte finns och att inte tro att gud finns? Med negativ (svag) ateism menar å ena sidan att en person avfärdar uppfattningen att det förekommer en högre makt och menar att det inte finns gods skäl att tro. En person som aldrig blivit övertygad om guds existens eller fått något form av "bevis" på att gud finns kan sägas vara en svag (negativ) ateist. Det utesluter inte att det kan finnas goda skäl att tro på gud men som inte övertygar den svaga ateisten, då går denne under samma kategori. När man pratar om positiv (stark) ateism menar man å andra sidan att man menar att det finns goda skäl att tro att vi är 'ensamma' i kosmos utan närvaron av en högre makt. Till gruppen som inte tror tillhör också 'agnostikerna'. Prefixet 'a' vet vi som bekant betecknar 'icke' eller 'utan', medan 'gnosis' är grekiskans ord för 'kunskap'. En agnostiker menar att det ej går att få kunskap om huruvida det existerar en högre makt eller menar att det inte riktigt går att vara säker på detta. Ateismen skiljer sig från agnosticismen på så sätt att den tar avstånd från gudstron genom vederläggande eller genom alternativa uppfattningar, medan agnosticismen inte tar parti för det ena eller andra.   Sociologen Phil Zuckerman talar om icke-troende som en grupp med en gemensam uppfattning (han använder löst  t.om. ordet 'religion') och menar att icke-troende sett till olika grupper med distinkta uppfattningar om universums beskaffenhet är världens tredje största 'religion' med 1,1 miljarder människor. Hit räknar han även agnostiker. Det placerar icke-troende som mer talrika än större religiösa grupper som judar, hinduer eller jainister, vilket var en siffra som förbluffade mig. Vi lever i en värld där gudstro utgör regeln och avsaknaden av detsamma är undantaget. Att hela 1,1 miljarder människor uppskattningsvis befinner sig utanför teistiska tankesystem är fascinerande. Vi lever i en religiös värld och oavsett om förekomsten av en högre makt förklarar den allmänmänskliga uppfattningen av en högre närvaro eller om religiös tro kan förklaras genom att det finns evolutionära samt sociala fördelar, så finns där de som ifrågasätter ett högre ursprung, en högre makt eller livet tillsammans med en sådan bortom denna verklighet. Som ateist skulle jag stolt vilja säga att jag står med fötterna på jorden med förundran inför detta vidsträckta universum. Jag står med en sund moral och ett framtidshopp. Vad säger faktumet att vi är en minoritet om oss gudlösa? Är det något vi saknar eller missar som vi borde vara en del av? Har vi helt enkelt växt upp under förhållanden som gjorde det svårt för oss att komma till insikt om den högre verkligheten? Är det en fallenhet sen födseln att se till det vi har upplevt  med sinnena (en erfarenhet utan mirakel och uppenbarelser) som det sanna och riktiga? Eller är ateism något speciellt, något att vara stolt över, uppbära och främja? Jag frågar dig.   /Varg **Källor: ** http://www.ateism.se/definition.html#stark-svag http://sv.wikipedia.org/wiki/Ateism http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/agnosticism https://www.psychologytoday.com/blog/the-secular-life/201510/how-many-atheists-are-there ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag föredrar "stark ateism" och "svag ateism". De som får för sig att likställa ateism med tro/religion bör ha klart för sig att det i så fall är den "starka ateisterm" som kan komma i fråga. Jag kan i viss mån hålla med. "Stark ateism" innebär att man tror sig veta att det inte finns någon gud. Detta är svårt att leda i bevis. Svag ateism, däremot, innebär enbart att man inte tror att det finns någon gud. Det saknas belägg för att ens överväga den hypotesen (vilken den nu är). Det är inte konstigare än att man betvivlar att det på ett apotek i Gävle finns en man med tusen ben. ## Comment 2 Author: Konstantin Bra diskussions ämne! Men min defintion är lite olik. Fundamentalistisk ateiism eller Tolerant ateism. Fundamentalistisk ateism är de som tror de är smartare än de religiösa bara, för att de är ateister. Toleranta ateister är de som är emot förföljelser, förlöjligande och trakaserier av religiösa som av ateister, och tror på det sansade samtalet emellan vänner, eftersom ingen människa kan veta allt. ## Comment 3 Author: Konstantin TristanChi, finns det apotek i Gävle? ## Comment 4 Author: [Borttaget] #2 Det där handlade bara om fundamentalism kontra tolerans och sa ingenting om ateism. Du kan byta ut "ateism" ovan mot vilken livsåskådning som helst. #3 Det är min tro. Den borde vara verifierbar. ## Comment 5 Author: [Borttaget] Jag är själv ateist men jag vet inte om jag köper den beskrivningen du ger mellan svag och stark ateism. Jag har klurat en del på det där men jag har ännu inte kommit fram till något riktigt avgörande i frågan. Bara att det verkar fel på något sätt. _Den negativa ateisten: tror inte \[att gud finns\]_ _Den positiva ateisten: tror \[att gud inte finns\]_ Jag tittade på satsbyggnaden och undrade för mig själv om det är någon egentlig skillnad mellan satserna. Ger dem oss olika information som inte är självklar? _tror \[inte\] att gud finns_ _och_ _tror att gud \[inte\] finns_ I den första satsen står negationen \[inte\] före "att gud finns". tror inte.. I den andra satsen står negationen \[inte\] efter "tror att gud I båda fallen tycker jag att det är ganska självklart att båda satserna ger exakt samma information(om vi bortser från sanningsanspråken) : att en person inte tror att det existerar någon gud. Summan är den samma. Då kommer vi till nästa twist. Detta om avsaknad av tro och fylld med tro !? Jag förstår att denna distinktion är tänkt för att kunna göra skillnad mellan svag ateism och stark ateism. Men den misslyckas. Och det gör den därför att den blandar in ett sanningsanspråk som den inte klarar av att hantera. För skillnaden mellan om jag inte blivit övertygad om att Gud finns, dvs har en "avsaknad av tro" eller om jag är full av tro på att Gud inte finns är hårfin om ens den existerar. Därför du kan inte ha "avsaknad av tro" på något. Det är enligt min mening språkligt fel uttryckt. Därför att i slutändan måste du erkänna att du tror någonting, nämligen du tror inte att Gud finns. Om bevisen saknas eller inte hör egentligen inte hit. Och då är du också "full av tro". Lämna sanningsanspråken. Du tror någonting: nämligen att Gud inte finns.Anser du dig t.ex vara "full av bevis" räcker det inte med att tro, (även om tron är nödvändig ) att du har bevis, utan det ska vara sanning, och du ska ha goda skäl (evidens) att tro att det är sant. Då kommer man in på nästa sak och det är: vad innebär det att ha goda skäl? Det hela blir tämligen komplicerat, och det slutar troligen med att du endera får ge upp dina ateistiska definitioner, eller omdefiniera dem helt och hållet. ## Comment 6 Author: [Borttaget] **I den första satsen står negationen \[inte\] före "att gud finns". tror inte..** **I den andra satsen står negationen \[inte\] efter "tror att gud** Givetvis är det skillnad. Negationen i första satsen modifierar verbet "Att tro". Negationen i andra satsen modifierar verbet "att finnas". Detta ger olika information och lyfter fram vad som är viktigt i de olika satserna. Skillnaden är att den positiva ateisten tror någonting medans den negativa ateisten inte tror någonting och det är precis vad de olika begreppen negativ kontra positiv ateism beskriver. När man är negativ ateist har man en avsaknad av tro på gud, det är inte ett aktivt ställningstagande utan snarare en avsaknad av någonting. En positiv ateist har en tro (vissa vänder sig emot att kalla det en tro eftersom det inte finns några bevis för motsatsen), den vet att högre makter inte finns. **Därför du kan inte ha "avsaknad av tro" på något. Det är enligt min mening språkligt fel uttryckt.** Tänk dig att du radar upp 10 personer, 7/10 tror på gud, de tre restrerande tror inte på gud, de har en avsaknad av tro i jämförelse med de andra. Dessa tre personer är negativa ateister. Det är det enda termen syftar till att beskriva. Om vi sedan tar det vidare; två av de här negativa ateisterna som har en avsaknad av tro har inget intresse av att ta ställning, de menar att man aldrig kan veta om gud finns. Den tredje och sista negativa ateisten har tagit ställning, denne tror att gud inte finns, han har därmed en avsaknad av tron på gudar samt vet att gud inte finns och kan därmed benämnas en positiv ateist. Viss statistik som man tar del av gällande hur många troende det finns visar att det finns si och så många kristna, si och så många muslimer osv. Sedan kommer kategorin "icke troende". Vad säger den kategorin? Är dessa icke-troende aktiva förespråkare av en världsbild likt många religiösa eller är eller är de enbart icke-troende i skuggan av alla troende? Där blir en distinktion värdefull, ## Comment 7 Author: Maria Så som jag ser det så är de enbart "icketroende" bara det att en av dem är det mer "bestämt". Han/hon har gått på djupet med sina funderingar och är därmed en positiv ateist vilket jag tycker är aningen flummigt. Tror man inte så tror man inte...varför krångla till det?![Flört](http://ateism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") ## Comment 8 Author: [Borttaget] **bara det att en av dem är det mer "bestämt".** Det är ungefär så jag ser det med. ## Comment 9 Author: [Borttaget] #7 Distinktionen är meningslös eftersom du tror något i båda fallen. Om du således är mer eller mindre bestämd är helt irrelevant. Jag förespråkar den enda vettiga ståndpunkten som ateist, en non-kognitiv ståndpunkt, dvs alla sådana satser om gud är meningslösa. ## Comment 10 Author: Maria #9 Jag håller med dig i ditt första stycke. ## Comment 11 Author: [Borttaget] #9 Nej, inte irrelevant. I ena fallet tror man (att något inte finns). I andra fallet tror man inte (att något finns). ## Comment 12 Author: Maria #11 För mig så är det bara att krångla till det. ## Comment 13 Author: Internettan #6: _Om vi sedan tar det vidare; två av de här negativa ateisterna som har en avsaknad av tro har inget intresse av att ta ställning, de menar att man aldrig kan veta om gud finns._ Men då är de inte ateister utan agnostiker? En ateist är väl en person som antingen tror att gud inte finns eller så tror han inte att gud finns. Och när han inte tror och är ateist - då har han bestämt sig till skillnad från agnostikern. Om jag säger så här: Jag tror inte att det finns bananer i lådan så kan det kanske låta som att jag "är osäker men jag tror inte att det finns bananer i lådan". Om jag säger så här: Jag tror att det inte finns bananer i lådan så kan det kanske låta som att jag "jag tror bestämt att det inte finns bananer i lådan". Men egentligen kan det lika väl bli "jag tror inte att det finns bananer i lådan" i betydelsen "jag tror minsann inte att det finns bananer i lådan" och "jag tror att det inte finns bananer i lådan" kan lika gärna betyda "jag är osäker men jag tror (väljer att tro) att det inte finns bananer i lådan. Alltså har tonfallet en betydelse och var ordet "inte" står verkar i praktiken inte spela någon egentlig roll. Man kan vara lika bestämd/obestämd vilket som. Däremot antar jag att ordet tro antingen kan betyda att man är osäker men gissar eller så kan det betyda som när religiösa tror - en tillit till att allt är så som det sägs. Och den skillnaden är mer avgörande än skillnaden var ordet står, tycker jag. ## Comment 14 Author: [Borttaget] **Men då är de inte ateister utan agnostiker?** Gränsen är hårfin. Kanske var det ett dåligt exempel. En agnostiker kan också betraktas som en svag eller negativ ateist. Vissa anväder begreppet "agnostisk ateism" istället för negativ ateism men det är ett lite för snävt begrepp i min meing eftersom alla negativa ateister inte har en agnostisk attityd, det blir lite luddigt. Men du har en poäng, det är ett dåligt exempel. ## Comment 15 Author: starhawk En agnostiker är ju en som säger sig inte veta, eller som jag ser det en som inte vill stöta sig med endera sidan, men ofta misslyckas med det och stöter sig med båda sidorna istället ## Comment 16 Author: Internettan #14: Oj, visste inte att det fanns så många olika sorter. #15: Fast jag tror inte att agnostiker är agnostiker bara för att de inte vill stöta sig med endera sidan. De vet kanske helt enkelt inte vad de ska tro och känner inte att de kan ta ställning. Inget konstigt eller fel med det. ## Comment 17 Author: [Borttaget] #15 Bland experterna går åsikterna isär gällande hur man ska betraka agnosticismen. Som jag ser det stöter sig agnosticismen endast med den positiva ateismen. En agnosticist kan fortfarande betraktas som en som "inte tror att gud finns". Det är det enda som ligger i definitionen. X tror inte att gud finns. Varför? 1. X tror att man aldrig kan få vetskap om tillvarons yttersta grunder. (agnosticism) 2. X har aldrig fått det bevisat att gud finns så därför tror inte X på gud.  (negativ ateism) Jag ser ingen motsättning mellan dessa två. Däremot: 1\. X tror inte att gud finns därför att X tror att man aldrig kan få vetskap om tillvarons yttersta grunder (agnosticism). 2\. X tror sig ha vetskap om tillvarons yttersta grunder därför att ekvationen om hur universum är uppbyggt och kemins, fysikens lagar utesluter en gud och en skapare (positiv ateism). ## Comment 18 Author: [Borttaget] #17  Ja, du har en poäng där om man förklarar distinktionen mellan den negativa och positiva ateismen så som du gör enligt 1. och 2. Men då måste ju den redogörelsen s.a.s följa med för att man ska kunna inse/ överväga eller kognitivt förstå skillnaden. Att bara säga: _Den negativa ateisten: tror inte \[att gud finns\]_ _Den positiva ateisten: tror \[att gud inte finns\]_ räcker inte som redogörelse för negativ och positiv ateism utan det krävs ett ytterligare klargörande av skillnaden mellan den negativa och positiva ateismen. Jag tror att det är bra, och gagnar ateisten i t.ex en diskussion. För då har man något mer konkret att utgå från i en diskussion. A tror sig ha vetskap om tillvarons yttersta grunder därför att ekvationen om hur universum är uppbyggt och kemins, fysikens lagar utesluter en gud och en skapare (positiv ateism). Men då är ju den negativa ateisten egentligen agnostiker.? Många ateister är ganska korkade och slår bara ifrån sig och säger att ateism bara är en "icke-tro", men kan inte redogöra för vad det innebär. ( Se på Passagen / Ateism)Den troende kontrar med att ateism också "bara är en tro" och diskussionen utmynnar i ett ändlöst käbbel och slutar med personangrepp. Vi måste ju också kunna redogöra för vad fanken vi tror eller står för ! Det också lite det jag är "ute" efter.